Idag är det nämligen 10 år sedan på dagen jag började på Sykes. Firandet för stunden består i matlådelagning och kalsongtvätt. Jo, jag tvättade igår men eftersom bara en av maskinerna funderade, fungerade jag som så att jag tar nog och bokar en tid idag också.

Byt gärna plats på orden i meningen ovan om ni blev lite förvirrade.

Jahapp...10 år på Sykes. Borde väl nästan vara lite guldklockevarning på det va? Tror jag måste koka lite kaffe och smälta det här innan jag skriver vidare.

Så där.

Undrar om jag har berättat anekedoten om flytten till Sveg? Jag orkar inte söka i bloggen men skulle det redan vara skrivet så passar det väl bra med en repris en dag som denna. Nu har jag säkert förträngt en hel del detaljer så är det nåt som inte stämmer eller något väsentligt jag missar så får väl Herr Lindström slänga in en kommentar.

Nu börjar vi...

Jag var 23 år fyllda och hade då äntligen fått ett jobb som inte var tidsbestämt och någon dag innan jag skulle börja ringde Kicki och berättade att det även fanns en lägenhet om jag var intresserad. Jag fick ta den osett. Det är förresten lägenheten brevid Fröken Lämppa kan jag ju nämna som lite kuriosa. Skaffa aldrig en hörnlägenhet om inte värmen ingår, det säger jag bara. Men nu kommer vi från ämnet lite märker jag.

Jag hade genom kontakter lyckats få hyra en lastbil. Chaufför Lindström förhörde sig om det var något speciellt att tänka på eller om det hade varit något problem med bilen och fick till svar att dom hade "tappat kardanaxeln ett par gånger men det var länge sen nu, höhö!". Joho, tyckte vi "då händer väl det nu då, höhö!"

Bilen packades och på Dagen D åts det frukost på anrika Sandbäcks Café. Eller dom hade ju redan flyttat till Lisellska då men ändå. Tror klockan var runt 8-snåret när vi brände iväg österut åt Morahållet till. Det var en hel del vägarbete på den sträckan när det begav sig men det var väl inget vi tänkte på direkt.

Vi kom till Kättbo. Genom hela byn var det ganska grovt underlag så det skakade utav själve Fan i hela bilen och i lutningen strax ovanför busshållplatsen small det till under bilen och sen tog det stopp. Kardanaxeln (det kunde ni väl aldrig ana?) hade släppt vid...främre knutkorset (kanske det heter?) och där stod vi. I samma veva hade naturligtvis någon vägarbetare grävt av telefonledningen vilket gjorde att det inte fanns en telefon i hela Kättbo som fungerade. Inklusive mobilerna.

Herr Lindström lyckades väl få dit axeln igen men det var nåt tjall på bromsarna. Har för mig att han upptäckte en trasig bromsslang och först fick skjuts in till Malung för att hämta grejer men när slangen väl var skarvad visade det sig att ena...bromsklockan (kanske?) var sönderslagen. Slutade med att det kom ut en bil från Expressen och kopplade förbi bromsklockan på nåt vis så vi lyckades ta oss iväg.

Jaha tänkte ni, ni blev lite försenade då? Jo, gott folk, det kan man väl säga. 08.15 (it's all coming back to me now) lämnade vi Malung och ca 21.30 hämtade jag nyckeln till lägenheten på Statoil i Sveg. Det hade (nästan) gått fortare att cykla.

Under den ofrivilliga vistelsen i Kättbo hade vi stor hjälp av en läkare bosatt på Lidingö men med sommarstuga i Kättbo. Jag vill minnas att vi delade förnamn. Han och frugan erbjöd både mat och kaffe vilket vi tackade nej till och skjutsade oss så vi kunde ringa. Han blev nästan förbannad när jag ville betala bensinen. Jag lade dock nummerplåten på minnet och lyckades hitta adressen när uppståndelsen lagt sig och jag var säker på att sommarstugevistelsen var över för säsongen. Tack vare Interfloras utomordentliga websida fick han en blomsterkvast och ett tackkort. Hoppas jag.

Varenda gång jag passerar den där sommarstugan i Kättbo så kan jag inte låta bli att tänka på den där dan.

För 10 år sedan.

//gaspode