Som alltid vid den här tiden på året, eller ja kanske inte rent datummässigt, men när det är dags för semester så blir jag lite stressad, med tanke på att jag ska åka bort. Eller hem. Beror på vem som tror att dom känner mig. Varför blir jag det då? Är det bara ett tecken på att jag trivs bra där jag är eller är det nåt annat? "Is a dream a lie if it don't come true?" som Herr Springsteen frågar sig i The River. Sug på den Ni...

Jag har besiktat bilen idag. Blankt papper, det är skönt. 4 aug ska det bytas kamrem, fläktrem och ev. vattenpump. Undrar om jag har skrivit det redan? Ja va fan, det är bara repriser på TV ändå!

Jag ska försöka hälsa på The rock'n roll hushåll i Djurås också, hoppas att det funkar, Mia är alltid skoj att träffa. Så det så.

Inflyttningspresent har landat i brevlådan också, nu ska man bara försöka göra nån snitsig paketinslagning, lär ju gå så där.

Bingo på torsdag. Tänkte vinna ihop till bilreparationen, lär ju gå så där.

Brukar ju ta mig en fira-semestern-som-fan-fylla på fredagen när man slutar också. Just nu är jag bara trött så det lär ju gå så där.

Roligast just nu måste vara Lars Winnerbäck som sommarpratare. Jag har börjat uppskatta Podcast lite smått även om jag hittils bara hållit mig till sr.se så här långt.

- Får-i-kål eller Köttbullar?

- ....va?

Ja ni måste bara höra, bitvis är det rent hysteriskt roligt.

Veckans citat:

- Pappa? Om vi hade åkt i Olles bil så skulle jag ha suttit i skuffen nu!

Rasmus, 7 år

Baskade ungar...;-)

//gaspode